Nya Zeeland September 2019

Nedan följer vår Nya Zeeland resa som vi gjorde 2019 med start den 13 september till den 14 oktober. Det är under våren på Nya Zeeland och lite innan turistsäsongen, vilket vi ville undvika. Du sparar även mycket pengar genom att boka under våren då det mesta är…

Lite tips:

Ladda ner appen CamperMate, den var ovärderlig. Där kan man se campingar, vilka som är gratis, sevärdheter, matställen osv. Man kan också ladda ner kartan så att man kan köra allting offline.
Många platser saknar täckning för telefonen. Det är bra att veta så att man inte är beroende av det under sin färd. T ex. Milford Sound var helt utan täckning när vi var där. Campingens Wifi där var också extremt långsamt och i princip värdelöst.
Köp karta på syd och nordön och rita prickar på det ni helst vill se (skapar mindre stress och lättare att göra prioriteringar på plats. Med barn kan man planera saker man vill göra men det blir inte alltid som man tänkt).
Gällande hur länge man ska vara borta. Vill man se båda öarna tycker vi att man ska stanna minst 1 månad. Det var helt utmärkt för oss, vi kände oss mer än nöjda när vi lämnade NZ. Därför är det viktigt att ni redan innan är klara med vad ni faktiskt vill se för man hinner inte se “allt” på en månad, men väldigt mycket med god planering.
Är du ett Sagan Om Ringen-fan finns det otroligt många platser som du kan känna igen, vi skriver (Lotr) när det är en inspelningsplats vi besökt/fotat.
Nedan följer även vilka campingar vi bodde på. Räkna med att man behöver stanna på betalcampingar som har vatten/avlopp/el lite då och då. Ta reda på hur just din husbil fungerar och även hur länge vattnet räcker och toan behöver tömmas. Det finns lite (dump sites) här och där utöver vanliga campingar där man kan göra sig av med gråvatten och tömma toan. På de flesta ställen kan man också fylla vattentanken men det är sällan dricksvatten. Vi köpte dricksvatten i stora dunkar som fick plats i lastutrymmet.
Ibland kan vägar och områden vara stängda för arbete eller dylikt. Därför är det viktigt att ha i åtanke att rutten ni planerat kan behöva ändras ibland.
Vädret kan variera kraftigt, ännu oftare när det inte riktigt är säsong. Även där gäller det att vara flexibel då vissa turer eller vandringar inte kan genomföras. Vi fick göra om vissa planer pga av dessa anledningar.
Ett tips är att NZ har många fina lekplatser för barn, lägg in det i planeringen under bilfärden. Det uppskattades mycket att varvas mellan spring i naturen.
Många vägar behöver man åka fram och tillbaka på. Därav kan man ta olika stopp på fram och tillbakavägen.
Vi rekommenderar alla att åka mellan sep-nov då man slipper de stora turistklungorna. De flesta platser vi besökte hade endast 1-2 husbilar till på plats. Vi fick därför vara själva och vandra/utforska nästan hela tiden. Det uppskattade vi då man kunde njuta av tystnad och naturen. Det är såklart större risk för regn men anpassar man så kan man köra bil när det regnar eller äta mellis/lunch/middag. Vi hade flera timmar sol 90%av dagarna vi reste.
Ett mycket vettigt tips är också att inte ha med några hårda resväskor. Lastutrymmet i husbilen är begränsat, och en vanlig hård resväska får inte ens plats i lastutrymmet. Då får ni dras med väskorna i bodelen och det är nog det sista man vill ha som tar plats. Vi såg exempel på folk som hade såna väskor och det såg inte roligt ut.

Hur vi bokade & planerade:

Vi tog kontakt med flera olika resebolag och kikade även på egna alternativ att resa, men beslutade oss för att resa med Australienresor. Som gravid och med en 2,5åring kändes det som det smartaste valet för oss och det blev nog i vårat fall det billigaste alternativet när vi tänker på det så här i efterhand.

Vi var väldigt nöjda med Australienresor och kan varmt rekommendera dom, de hade ett väldigt bra bemötande och bra pris/villkor för det man fick

Tillsammans skapade vi sedan en gemensam google-drive för planering och inköp inför resan.

Nedan följer vår packningslista. Det mesta finns såklart att inhandla i NZ men vi valde att ha med det mesta från Sverige för att spara tid på plats.

Innan vi åkte till NZ planerade vi lite vad vi ville se och vad vi eventuellt skulle hinna med genom att rita ut på en karta och läsa i guideböcker och online sidor. Lite koll hade Caroline innan vi började planera då hon rest runt i en van i NZ 2007. Titta också i appen Campermate, där finns det mesta och där hittar ni även kommentarer och recensioner.

Som ni ser på bilderna med kartan så var vi nästan överallt. Vi körde nästan 800 mil och dom som hyrde ut husbilen var lite förvånade över sträckan när vi lämnade in husbilen sista dagen. Vi sparade ganska mycket pengar på att ta ett paket som kallades för “Express return pack” vilket innebar att man kunde lämna tillbaka husbilen otankad, ej påfylld gas och gråvatten/toatömningservice och dieselskatten igår i avgiften för paketet. Det vi sparade mest pengar på var skatten , det är att man med en dieselbil behöver betala något som kallas för “road user charge recovery fee” Lätt översatt en skatt på dieseln. För dieseln är “skattefri” vid mackerna men skattas i efterhand på miltalet man kör. Bara skatten på vårat miltal var en bra bit över priset på “express return pack” Så ha det i åtanke om ni vet att ni kommer köra långt.

Ett litet orosmoment var hur det skulle går för våran lilla dam på den långa resan. Vi har flugit med henne ett par gånger tidigare och det har varit som längst 4,5 timme. Det har alltid fungerat bra tidigare. Men nu behövdes det lite mer planering för att hålla henne bekväm och sysselsatt alla flygtimmar. Vi tänkte att det var bra om hon kunde ligga ner när hon skulle sova och vi fick tips från kompisar att Stokke har något som kallas för Jetkids. Det är en resväska kombinerat med en uppfällbar resesäng som passar mot flygstolen. Superbra och allt Elsas pyssel och leksaker fick plats i den. Den går också att åka på i terminalerna vilket kan vara kul för barn.

Fredag 13:e september

Stockholm – Singapore 10.15 (ca 14h) med en mellanlandning i Moskva för att byta flygplan. Lite jobbigt var det att vi behövde gå igenom en säkerhetskontroll där. Den kom som en överraskning, men vi hade packat bra så alla vätskor och sånt var lättillgängligt.

Vi landar i Singapore 06.20.lokal tid och har ett transferhotell 8 timmar. Vi var lite fundersamma om hotellet som var bokat verkligen var nödvändigt och vi fick rekommendationer av Australienresor att ha kvar det. Det är verkligen inget vi ångrar, det var väldigt skönt att få kunna sova ut i ett mörkt hotellrum trots att det var morgon lokal tid. Det blev ingen vidare sömn på flyget för någon av oss nämligen. Vi hade också nytta av det pga att Caroline behövde ha med medicin som behövde vara i kylväska. Så där kunde vi frysa om kylklamparna för att kunna hålla medicinen kall hela vägen till Christchurch.

Flygplatsen i Singapore fanns det mycket att göra och bra valmöjligheter att äta. Vi tittade in i ett fjärilshus som vi hade fått tips om.

Lördag 14:e september

Sista flygningen mellan Singapore-Christchurch 19.50-09.30 (ca 9.40h) De sista timmarna på flygningen var det både ont och restless legs som hette duga, men Elsa kämpade på och var en riktig stjärna. Det gick verkligen hur bra som helst för henne, så duktig! Maten på flyget var ganska bra faktiskt, man behövde inte vara hungrig i alla fall.

Söndag 15:e september:

Vi landar 9.30 i Christchurch och tar en taxi till vårat hotell. (Hotell iBis Christchurch, 107 Hereford Street) Dom var snälla och lät oss checka in tidigt, och tur var väl det för Caroline och Elsa somnade direkt. Efter tuppluren var det dags att komma ut från hotellet. Vi tog en taxi till ett köpcenter för att titta runt lite och börja handla lite av sakerna vi hade på våran lista.

Måndag 16:e september

Det var ganska tidig väckning för att slippa köbildningen vid husbilsutlämningen. Vi hämtade husbilen vid Christchurch airport och det tog någon timme innan man kunde åka. Det var ett litet prov samt genomgång av husbilens funktioner. Sedan storhandlade vi på ett köpcentrum i Christchurch, mat och lite annat. Nu var vi helt redo att börja vår resa genom NZ.

Vi åkte från Christchurch mot Kaka Point camping ground vilket tog 7,5h. Det var en lång körning och vi fick bekanta oss med både trafiken, vägarna och vädret minst sagt. Vi hade kommit cirka 10-15 mil och då började låg oljenivå lysa i bilen. Inte jättekul kanske men vi stannade och kollade oljan på en mack. Det visade fullt på stickan men vi köpte en skvätt olja att ha med i bilen för säkerhets skull. Julius har en hel del kunskap om bilar och gissade på att oljenivågivaren hade gått sönder. Alltså inget farligt med andra ord. Med det och storhandlingen som tog sin lilla tid och självklart en hel del stopp så fick vi med ungefär 2 timmar kvar smaka på NZ väderväxling. Det blev en mindre storm med regn och en plusgrad sista biten. Husbilar är rätt vindkänsliga så det blev att ratta rätt så mycket i vindbyarna, beckmörkret och regn på det. Då började man fundera lite på vad man gett sig in på. Till slut var vi framme väldigt sent vid Campingen. Så vi ställde oss bara på en tom plats och betalade dagen därpå.

Tisdag 17:e september

Efter en bra men blåsig första natt i husbilen ringde klockan, vi ville se soluppgången i Nugget point 06.41. Helt magiskt. (Att promenera tog ungefär 10 min enkel väg). Vi hann precis ta några bilder och sen öste det ner regn.

Efteråt åkte vi tillbaka till campingen och intog första frukosten. Vi hade inte riktigt fått till det där med värmen i husbilen och frusna mamman valde att stå med full mundering). Vi tvättade våra kläder från flygresan innan det var dags att åka vidare. Det var en av de största anledningarna till att vi stannade på bemannade campingar. Husbilsuthyraren rekommenderade att man skulle stanna varannan natt på camping där man kunde koppla in bilen på elnätet. Det var för att ladda upp batteriet i bodelen eftersom värmen bestod av en dieselvärmare som drog en del ström. Vi körde ju dock bra mycket längre än genomsnittet så vårat batteri laddades upp kanon på vägen(fanns voltmätare i bilen).

Efter frukosten tuffade vi vidare till nästa inplanerade stopp. Den bilresan tog ca 50 min och då var vi framme vid Jacks Blowhole. Det var en bra mjukstart på resans sevärdheter och vandringen dit var både uppför och lite nedför. Ordentlig gångstig hela vägen fram.

Fantastisk utsikt ungefär halvvägs framme.

Själva Jacks Blowhole var väldigt svårfotat.

Vi stannade och lekte en stund på strand efteråt.

Efter Jacks Blowhole åkte vi för att se två vattenfall. Det tog strax över 20min att köra till Purakuni och Matai falls.

Först gick vi till Purakuni falls & Elsa somnade när hon inveg våran bärstol, bra betyg på stolen med andra ord! Här provade vi lite olika inställningar på kameran också, kul!

Sedan var det 10min promenad i skogen till Matai falls. Här var det lite svåra förhållanden att fota i, både fukt och mörkt.

Efter Matai falls åkte vi till Curio bay camping ground för att äta, leka och sova. Bilfärden dit tog ungefär 60min. Även här var det väldigt blåsigt under natten, så husbilen gungade ganska friskt delar av natten.

Onsdag 18:e september

Vi vaknade upp i Curio bay välvaggade och åt våran frukost. Sen bar det av mot Slope point ungefär 20 min biltur. På plats kom det en skur precis när vi gick ur husbilen. Det slutade dock fort men blåste väldigt kraftigt. Det störde inte Elsa som hoppade runt och var lycklig på alla grästuvor. Även mamman och pappan hoppade en del.

När den här bilden togs så var det nära att kameran välte av blåsten. Den stod på stativ men vinglade till på två ben en gång, då var det dags att packa ner kameran kände vi.

Efter Slope point åkte vi 1 timme till Invercargill. Vi stannade och handlade lite mat, sen åkte vi vidare mot Monkey Island camping för att sova, det tog ungefär 55 min att köra.

Torsdag 19:e september

Vi vaknade vid magiska Monkey island och planen var att ta oss till Waiau river och Kepler track direkt (50 min bort). Men vi gjorde ett kort stopp vid suspension bridge också.

Därefter åkte vi vidare till Waiau river (dead marches- LoTr)

Sen blev det Kepler track – rainbow reach. Där blev vi stannade precis vid parkeringen då de skulle genomföra en behandling av skogen med helikopter för att stoppa parasiter. Vi fick tillåtelse att gå över bron men inte längre än så. Vi funderade om vi skulle hinna återvända en annan dag men det skulle bli för lång bilfärd åt fel håll.

Efter Kepler track åkte vi mot Mirror lake och tog en liten bensträckarpromenad på ca 10min. Fantastiskt vackert. Här började sevärdheterna komma tätare då vi närmade oss Milford Sound.

Efter Mirror lake åkte vi mot Lake Gunn där vi tog en magisk promenad (utan stopp tar den ca 45 min) Elsa väljer ut några fina stenar att kasta. Här var nog första stället som man kände att solen verkligen värmde. Mestadels var den nog för att det var helt vindstilla. Men temperaturen var ändå ett par grader varmare även utan solen.

Efter Lake Gunn svängde vi av vid Lookout Keas och spanade lite. Det var skönt att kunna stanna precis vid sevärdheten ibland, då behövde man inte kämpa på sig alla kläder så länge det inte regnade.

Sen åkte vi vidare mot The Chasm genom Homer tunnel. Till The Chasm var det en kort promenad på ungefär 15minuter. Här stötte vi på en söt liten Kea fågel som verkligen ville in i vår husbil.

Efteråt åkte vi vidare mot Milford Sound lodge där vi fick en fantastisk campingplats. Här var det som sagt total radioskugga med telefonerna. Här står vi och tittar på baksidan av Campingen. Här hände en lite tråkig grej med husbilen tyvärr. När Julius öppnade ett överskåp så ramlade en olivoljeflaska ner rakt på glaslocket för spisen. Locket sprack i tusen bitar men såklart så klarade sig den jäkla flaskan. Jaja, inte så mycket att göra förutom att låna en dammsugare av campingen och sätta in resterna av glaslocket i en påse (för att spara gångjärn och handtag till uthyrningsfirman). Vi mailade firman när vi inte var i radioskugga och skickade bilder för att förbereda dem på att beställa nytt lock ifall bilen skulle hyras ut direkt när vi lämnar in den. Vi tror att det gjorde att vi inte åkte på någon självrisk för det stod inte i avtalet om försäkringen täckte skador inuti husbilen.

Fredag 20:e september

Denna fantastiska dag hade vi en båttur inbokad för att se Milford Sound. Det var verkligen helt magiskt med otroliga vyer och som pricken över i:et fick vi se delfiner runt båten!

För att ta oss till nästa stopp var det bara att åka tillbaka genom Homer tunnel. Vägen från Milford Sound är verkligen bra underhållen och det är tur det, för husbilar och bussar får verkligen kämpa på ordentligt i backarna. Våran husbil hade en Automatisk växellåda, men som tur är gick den lätt att växla manuellt när man behövde motorbromsa vid branta långa nedförslutningar. Det fanns det gott om på Nya Zeeland och man ska verkligen inte underskatta värmeutvecklingen i bromsarna med en ganska tung husbil. Blir dom för varma kan det bli riktigt svårt att sakta ner. Bråttom ska man för övrigt inte ha på Nya Zeeland heller, för tiden det tar att ta sig 10 mil är överraskande lång.

Stoppet efter Milford Sound hette Falls creek. Det var en tuff liten vandring upp för ett berg. Elsa sov så Julius gick därför själv och vi rekommenderar inte att ta med barn där. Inte heller personer som har ont i knäna, för vägen tillbaka ner är tung för knäna. Julius försökte att gå till toppen av vattenfallet men gav upp efter ett tag då det skulle tagit för lång tid.

Efter Elsas och Carolines vila var vi redo för en vandring mot The key summit (3 timmar vandring ToR). Helt magiskt men lite tungt för en gravid kvinna men också för en viss pappa som nyligen gjort en brant vandring och tröttat ut benen för att sen ha Elsa i bärstolen hela vägen. Vissa passager var lite “svåra” då det hade rasat lite och vissa delar var också ganska så leriga. Som tur är hann vi upp för att se solnedgången & den vyn går inte att beskriva med ord. Helt klart värt mödan, där uppe kan man även vandra en sträcka för att se otroliga vyer åt alla håll. Den sista biten tillbaka hann det bli kolsvart och vi fick lysa med mobillamporna. Vi hade såklart med ordentliga lampor till NZ men trodde inte det skulle behövas just denna vandring. Så ett tips är att alltid ha såna lampor nedpackade i standardpackningen oavsett vandringsled. Man vet aldrig när det behövs!

Efter vandringen åkte vi mot Cascade creek campsite för en god natts sömn. Denna camping var extremt stor och det märkte vi först på morgonen, det var verkligen beckmörkt på kvällen.

Lördag 21:a september

Denna dag åkte vi efter frukosten till Lake Gunn igen för att ta en liten morgonpromenad. Floran där är magisk! som en trollskog och det lilla trollet älskade att springa där på stigen och busa.

Sen var det dags att rulla vidare. Vi tog sikte mot Kakapou road i 9 km för att sen köra på Takaro road. Nu var det dags för lite Sagan om Ringen spots.

Fangorn forest edge (Lotr)

Anduin rivers (Lotr)

Norra Mavora lakes. Här tog vi reda på att det var en liten gosse i mammas mage. Vi hade väntat några veckor sedan ultraljudet, vi hade heller inte bestämt om eller när vi skulle ta reda på kön, barnmorksan fick skriva på en lapp som vi sedan tog med oss till NZ. Vi besökte en party butik som sedan fick fylla ballongen med rätt färg, vi skrev flicka/tjej=girl, pojke/kille=boy. En rolig grej för Elsa också när vi smällde ballongen! (Nen Hithoel – Lotr)

Boendet för natten fick bli Fangorn campsite lite utanför Queenstown. Vi stannade i Queenstown och köpte fish & chips, friterad banan och kiwi och åkte sen till campingen för att äta. Detta var en av de sämre campingarna vi stannade på. Lite ofräscht och ett gäng permanentboende som kanske inte bidrog till mysfaktorn. (LoTr)

Söndag 22:a september

Efter frukosten åkte vi till Queenstown och lekte i lekparken som hade en med magisk utsikt som det oftast är i Nya Zeeland. Det fanns även en dumpsite och vattenpåfyllningsstation vid en mack lite på höjden påväg in i Queenstown. Där hittade Julius även en Mimmi Mus till Elsa. Hon har länge haft Musse Pigg gosedjur som favorit och då kändes det rätt att köpa en Mimmi i Nya Zeeland såklart!

Efter lekstunden och besöket vid macken så tog vägen oss förbi Kawarau suspension bridge (Anduin river- Lotr) och en härlig klyfta med turkost vatten. Vägen som vi sen körde vidare på så löpte denna klyfta längs med en bra bit. Så vi hade verkligen fina vyer direkt från husbilen.

Sen bytte vi ut turkost vatten mot ännu turkosare vatten i form av Lake Tekapo peninsulawalk. Nära ligger även stora vackra lupinfält, men tyvärr fanns det inga blommor denna årstid men det visste vi redan om innan.

Elsa fick även här gå lös i lekparken, nöjd tjej i härligt vårväder!

Sedan åkte vi tillbaka på samma väg och stannade vid Lake Pukaki och byggde “sprattelmandlar” som Elsa kallade dom staplade stenhögarna. Verkligen magiska vyer, man tror knappt att det är sant när man stannar och tar in det.

Sen åkte vi vidare förbi Twizel – pelennor fields scenic drive (Lotr)

Vi tog in och campade vid Twizel holiday park. Kastade boll och lagade matlådor, åt middag och tvättade kläder. Det här var en väldigt fräsch och fin campingplats med fina allmänna utrymmen. Vi gjorde soppor ganska ofta. Dels för att det är smidigt att värma upp på spis igen när man inte har micro i husbilen. Men också för att den blir ju nästan alltid godare dagen efter. Det var också roligt att handla för det var väldigt fräscha grönsaker och köttavdelningar i affärerna. Dock en väldigt stor saknad av mörkt grövre bröd (något den gravida saknade mest).

Måndag 23:e september

Vi åt frukost och tog det lugnt innan vi åkte vidare. Kiwifrukt var något som var väldigt billigt men också väldigt goda, speciellt dom gula. Varje morgon hade vi en smaskig fruktbuffé att gå lös på.

Morgonens första stopp var Clay Cliffs. Där gick vi inte så långt in när vi hade med Elsa såklart. Sen blev det att inta lunchen med den mäktiga utsikten i bakgrunden.

Vi åkte vidare och tog en sväng förbi Tarras (Lotr) Här var det privat mark så vi fick ta foto från vägen bara.

Vi åkte vidare till Wanaka där Elsa fick ha skoj och leka loss i vanlig ordning. Vid Wanaka tree var det ganska lågt vattenstånd. Inte som bilerna vi sett innan. Visst var det fint med ändå bara ett träd, så kanske inte värt att ha med den i trippen om det innebär en lång omväg.

Sen åkte vi vidare mot Blue Pools (Haast pass) där byggdes det lite mer sprattelmandlar. Det var inte speciellt blått vatten här men vi hade nog lite otur för det skiftar väl beroende på väder och årstid.

Sen ett litet stopp vid Fantail falls.

Vi stannade till och campade vid Pleasant flat campsite, inte den finaste campingplatsen och risk för fallande träd om man var för nära ån. Ingen täckning för telefonerna men det fanns en nödtelefon på plats. Vi var först på plats så det var lite ödsligt men senare inpå natten anslöt det två husbilar till.

Tisdag 24:e september

Denna morgon vaknade vi tidigt och åkte mot Gates of hast thunder creek fall.

Sen körde vi vidare mot Jackson bay. Där var det väldigt ödsligt och varningsskyltar då vägen hade rasat. Vågorna hade sköljt undan massa stenar längs med vägkanten

Vi åkte tillbaka men vi tog en liten avstickare för att vandra där det skulle vara otroligt vacker regnskog. Cascade Valley, men tyvärr var vägen alldeles för dålig. Vi fick se lite kossor och andra vackra vyer innan vi vände.

Nästa stopp – Ship creek doc walk. Det var en väldigt mysig och vacker vandring. Superbra för småbarn också, med rejäla spångar att gå på.

Elsa på bushumör som vanligt 😉 Ja inte bara Elsa faktiskt.

Lunchen intogs på South westland salmon cafe. Där dom odlar all sin fisk själva. Man kunde se deras anläggning precis brevid caféet också. Smakade bra gjorde det också.

Tanken var att besöka Fox glacier men tyvärr var det stängt. Så vi åkte vidare till Franz Josef glaciär. Oj vad Caroline hade sett fram emot denna lilla tur, men vyn var någon helt annan än den hon såg 2007. Självklart mäktig ändå men helt annorlunda. Glaciären hade smält otroligt mycket. Se 2007 vs 2019.

År 2007

År 2019

Efteråt tog vi en tur till Lake Mathewson. Vi var först ensamma men det kom snart fler för att fånga en magisk spegelbild. Tyvärr kunde man inte se bergstopparna då det var molnigt och två små fåglar störde det stilla vattnet. Men vi var lika nöjda för det och promenad genom magisk natur är aldrig fel.

Natten spenderades vid Rainforest retreat holiday park där vi för ovanlighetens skull beställde lite mat, pizza fick det bli och en öl i baren för Julius under väntan. Elsa hon lekte med frukten så länge.

Onsdag 25:e september

Pannkaksfrukost stod på schemat. Fungerade fint att göra det i en husbil också. Tur att vi stod på en plan plats på campingen!

Sedan åkte vi mot Hokitika river gorge. På vägen hemåt började det ösregna. Riktigt oväder vilket innebar magiska vyer. Här var det blåaste vattnet vi hittade, Lite mjölkgrumligt var det också, häftigt!

Vi hade inte helt bestämt hur vi skulle göra denna dag och då vädret var så dåligt bestämde vi oss för att åka genom Arthurs pass national park, det var en upplevelse.

Från sommar till ordentlig vinter och ganska otäck väg att köra. Men Julius är bilvan så det gick alldeles utmärkt. Vi åkte förbi tre campingar innan vi tillslut stannade vid en som inte var fullt så obehaglig. Mistletoe flat campsite, där vi spenderade natten.

Torsdag 26:e september

Vi klev upp tidigt och möttes helt förvånade av 5-7cm snö på backen! Ojdå tänkte vi men åkte försiktigt en bit för att se soluppgången vid Castle hill rocks. Det var kallt men galet vackert.

Efter någon timme så hade det mesta av snön smält på vägen. Skönt! då behövde vi inte montera på snökedjorna. Vi åkte sedan tillbaka hela vägen genom Arthurs pass & stannade vid Devils punchbowl waterfall där vi fick lite sällskap av ett gäng Kea fåglar igen. De hackade på alla parkerade bilar och slet i fönsterlister (en liten förvarning om man är rädd om sin bil.)

Vi stannade vid Porari track och Julius tog en 15min promenad fram till fallet medan Elsa och Caroline hade Keafåglarna som underhållning vid husbilen.

Nästa stopp var Pancake rocks blowholes. Häftigt vad naturen kan åstadkomma egentligen.

Efter en lång dag var det dags för att stanna för natten på Kawatiri beach reserve.

Fredag 27:e september

Frukost som vanligt och sen vidare mot Maruia falls. Detta var ett väldigt brett vattenfall.

Efteråt åkte vi vidare mot Lake Rotoroa. Här åt vi pannkakor och lekte i lekparken. Det fanns också ålar som simmade runt vid bryggan.

Sen vidare en bit och vi svängde av vid Hope saddle lookout.

Ett litet stopp på Nelson – shoppingmall för att handla och äta lite mat. Elsa testade lekhörnan i gallerian såklart!

Vi köpte en docka till Elsa, för att introduceras lite vid tanken att få ett syskon. Campingen vi stannade på heter Brown river reserve, den finns inte på Campermate längre. När vi var där var det varning om att inte campa för nära vattnet för det var risk för översvämning vid nederbörd. Kan faktiskt vara så att dom stängt ner den campingen.

Lördag 28:e september

Vi vaknade och åt våran frukost, körde på vägen ca 1min för att tanka på närmsta mack. Efteråt begav vi oss mot Pelorus bridge (Lotr – Hobbit).

Elsa hittade “små” stenar att kasta

Vi valde att köra Scenic drive mot färjan som skulle ta oss till nordön – Cullen point och vidare till Picton. Det fanns många fina vyer på den vägen. Säkert mycket finare än den lite större vägen som går snabbare, helt klart värt det om man har lite extra tid innan färjan. Vägen var också väldigt underhållande att köra, även trots att man körde en stor och klumpig husbil!

Kockan 14.15 gick färjan till nordön. Vi var framme ca 17.30.

Första natten var det svårt att hitta en ledig campingplats. Vill man bo gratis välj en färja som går tidigare. Vi hittade tillslut en camping som inte var alltför dyr – Capital gateway Motor Inn. Det var ganska mycket asfaltsytor men det var ändå fräscht och rätt så trevligt. Städer har såklart dyrare campingar.

Söndag 29:e september

Nu var det dags för Weta combo tour (09.00) . Vi hittade en parkering två gator därifrån. Var noga med att kolla skyltar för vissa gator får man inte parkera vid under skoltid pga skolbuss bland annat. I vårat fall fick man komma in i souvernirshoppen innan det började. Sen åkte vi en buss ett par hundra meter till en större lokal där dom hade rekvisita från alla möjliga filmer och guiden vi hade var väldigt engagerad och bra på att berätta alla de olika teknikerna man använde när man tillverkade rekvisita, filmade och massor av annat. Väldigt intressant!

Elsa var nöjd under turen. Men hon undrade såklart varför hon inte fick leka med sakerna. Hon ville gärna röra på miniatyruppsättningarna.

Efter en lyckad tur tog vi husbilen till en parkeringsplats vid hamnen (där kan man även campa gratis – Evans bay Marina carpark) och tog en promenerad till Mt Victoria park (Lotr). Det var väldigt mycket uppförsbackar. Vi hade Elsa i paraplyvagnen och det var svårt att hitta en vettig väg upp för berget som var barnvagnsvänlig.

“hiding from the black rider”

När vi var klara i Wellington efter en lång promenad åkte vi vidare mot Putangirua pinnacles (Dimholdt road – lotr). Vägen dit vad magisk.

Enligt vädret skulle det vara oväder när vi kom fram till campingen Putangirua campsite, men vi möttes av strålande väder och en magisk solnedgång . Caroline fick med sig familjen på en eftermiddagsutflykt som hon smått ångrade när det blev kolsvart och vi endast hade mobillamporna att lysa med.

Vi vandrade en bra bit och solen gick sakta ner. Helt plötsligt blev det kolsvart och där stod vi IGEN utan våra bättre ficklampor (om ni minns Key summit). Vi hade mobilerna så det ordnade sig såklart ändå men lite klantigt av oss. Det är svårt att sluta vandra och beundra alla mäktiga vyer. Man glömmer lätt tiden och det är väl positivt ändå.

Måndag 30:e september

På morgonen vaknade vi återigen upp till strålande väder. Vi valde att gå tillbaka till de mäktiga Pinnacles igen eftersom denna plats är helt otrolig och vi var alldeles ensamma, mäktigare känsla får man leta efter.

Efter denna vandring åkte vi mot Rivendell (Lotr). Där kom det lite regn precis när vi hoppade ur bilen, men det slutade rätt så fort som tur var. Det var ganska igenväxt här men det är inte så konstigt med tanke på att filmerna ändå gjordes för ett bra tag sen.

Då vädret var riktigt tråkigt denna dag valde vi att åka lite småvägar och se på vyer från husbilen – Rohan river, Great river anduin mm. Sedan stannade vi vid Levin Adventure playground efter kusten och lekte. Dom hade otroligt färgglada lekplatser på många ställen. Dels av den anledningen ser det så mycket roligare och trevligare ut redan när man anländer.

Vi beslutade oss för att åka mot Dawson falls Carpark för att campa över natten. på vägen dit snöade det och vägen var väldigt smal. Det hade blivit lite smått problematiskt om vi mött trafik men det gjorde vi som tur var inte. På natten var det någon minusgrad så vi körde dieselvärmaren hela natten. Uthyrarna rekommenderade att man inte skulle köra den en hel natt, men vi hade gjort det tidigare vid Arthurs Pass så vi visste att det fungerade fint med batteriet ändå.

Tisdag 01:a oktober

På morgonen gick vi en tur till Dawson falls.

Sedan vidare igen – denna väg var väldigt smal som ni kan se, men otroligt fin som en tunnel gjord av växtlighet.

Nu var det dags att börja resan genom The Forgotten highway (43)! Detta är ett måste, ojoj så vacker väg. Känns som att man är i en annan värld och en annan tid.

Vi stannade vid Whangamomona hotel och fikade, här kan du även få en stämpel i ditt pass. Efter fikat lekte Caroline och Elsa en påhittad lek med pappersbollar. Man tager vad man haver.

Sen åkte vi vidare och kom till slut fram till Tongario National Park. Här möttes vi av ett snöoväder på väg uppför och fick vända, för att få fortsätta hade vi varit tvungna att montera på snökedjor. Vi tog iaf ett litet stopp vid Tawhai Falls (Gollum´s Pool Lotr). Här kom det ner snöblandat regn, för det var lite längre ned så temperaturen var någon grad varmare.

Mount Ngauruhoe visade sin topp lite diskret vid lunchstoppet. Det är så häftigt att man verkligen kan se var frostlinjen är och det är i början av berget. Så vi är ganska högt över havsytan redan vid vårat lunchställe.

Vi körde och campade på All season holiday park Taupo

Onsdag 02:a september

Första stopp för dagen var Huka falls. Här är Mimmi med och kollar läget också.

Stopp nummer två blev Wai-o-tapu. För en gravid kan det vara lite jobbigt med alla dofter vid vulkanlandskap 😉

Om man vill se NZ största mud pool gratis kan man också stanna vid “Mud pool” i närheten (Se nedan). Det finns även Lady Knox Geuyser – men den “triggas” endast 10.15 varje dag så vi skippade den då vi inte ville stressa och det kändes inte så spännande.

Kerosene creek en naturlig varm källa där många också badar. MEN ha inte huvudet under vatten. Det finns ”hjärnätande amöbor”. Vi valde att inte simma men många gjorde det och även barn. Nej efter vad vi läste var vi inte sugna direkt.

Vi åkte sen vidare mot majestätiska Redwood forest.

Vi hittade ett vattendrag med väldigt klart och häftigt vatten.

Elsa ville ta sig lite flygturer 🙂

Vi åkte även tillbaka till Redwood forest för att gå en upplyst Tree walk på kvällen. Riktigt häftigt och Elsa var helt lyrisk.

Vi campade vid Moana Roa recreational reserve. Det här var nog den största gratiscampingen vi stannade på.

Torsdag 03:e oktober

Första stopp fick bli Te waihou walkway (Blue spring) ojoj så fint. Men se till att gå tidigt för att ha platsen för er själva, när vi var färdiga började det nämligen fyllas på ordentligt med både bilar och turistbussar.

Efter denna vandring åkte vi till Waimangu volcanic village.

Elsa blev lite trött och strejkade lite 🙂

När man är trött får man agera kartläsare. Synd bara att pappa inte ser var han går.

Usch vad det luktar illa!

Till slut blev det för varmt med jackan. Man känner strålningsvärmen från vattnet på vissa ställen.

På kvällen gick vi på Rotoruas nightmarket. Så mysigt och Julius fick äntligen äta ordentligt med barbeque.

Vi bodde på Rotoruas top 10 holiday park. Här hade dom en liten lekpark som vi lekte vid innan läggdags.

Fredag 04:e oktober

Denna dag var det äntligen dags för att besöka Hobbiton (Lotr). Vi hade väldigt tur med vädret då det resten av veckan lovats regn just här. Vi bokade en tur med lunch på Dragons Inn. Så nöjda! Rekommenderas.

Vi åkte genom Matamata och sen stannade vi vid en lekplats och lekte av oss efter turen. Elsa var så duktig och lyssnade på guiden till skillnad från vissa andra turister. Så nu var det hennes tur att får göra det hon älskar – lekparker!

Denna natt campade vi på Roselands Waitomo caves camping. En fin gratiscamping men man ska helst äta eller liknande där såklart, vi handlade lite. Det var fin utsikt (nu var det lite fuktigt fönster på kvällen men ni får tro på vad vi säger 😉 )

Lördag 05:e oktober

Idag var det dags att besöka Waitomo Glowworm caves. Man får inte ta bilder där förutom på slutet och då har man typ 3 sekunder på sig. Men helt ok ändå och hur ofta är man i NZ så då kan man kosta på sig. Vi köpte “fjantiga” turistbilder som minne till Elsa. Lägger in dom här vid tillfälle (om vi inte ångrar oss haha).

Vi stannade och handlade och besökte också Taumarunui domain playground, här pausade vi, Caroline lagade mat och Julius och Elsa lekte på.

Vi bestämde oss för att göra ett nytt försök till Tongario national park (turoa ski area). Denna gång hade vi vädret på våran sida!

Nedan ser ni Mount Ngauruhoe

Vi stannade på Mangawhero campsite för natten.

Söndag 06:e oktober

Vi vaknade rätt tidigt och åt frukost för att sen bege oss uppåt igen mot Turoa ski area

Vi hade köpt lite souvernirer när vi var i Hobbiton också såklart!

Mordor (Lotr) Här skulle vi ta oss en liten vandringstur, men jag (Julius) hade planerat en “liten” överraskning. Jag sa att jag hade glömt något i husbilen när det var dags att börja gå. Caroline och Elsa gick en bit i förväg och undrade vad som tog så lång tid att hämta. Sen en bra stund senare när alla var ganska slut och redo för en paus så sa jag att jag bara skulle ta en liten bild. Men istället filmade och gick ner på knä och ställde frågan! 🙂 Det blev ett, Ja! <3 Nyförlovade vände vi och traskade tillbaka till husbilen.

Från Caroline FB – 061019

“One does not simply walk into Mordor and get engaged!” Well I guess you can! Svettig, trött och redo för fika, han ”jag ska bara ta ett kort” filmade och gick ner på knä på en av de mest magiska platserna i hela världen!!!! Jag älskar dig min bästa vän och kärlek! Du som förstår och accepterar hela mig villkorslöst!

Vi rullade iväg neråt en bitt och stannade vid Mangawhero falls (Gollum fiskeplats Lotr)

Vi vandrade även ut på eget äventyr över en fors för att försöka hitta ännu en inspelningsplats. Men den gick vi bet på. Det var en liten pärs att ta sig över med ett barn och en gravid men vi lyckades.

Vi tog oss till Tui park – Piopio och campade för natten. Väldigt mysigt ställe som var byggt och underhållet av lokalbefolkningen. Den fanns en liten stuga med matlagningsmöjligheter toalett och uttag för att ladda dator, kamera och sånt.

Måndag 07:e oktober

Vaknade i Tui park och satte siktet mot Hamilton. Där stannade vi och handlade lite mat och ståltråd. Ståltråden var till för att försöka fiska fram Julius körkort som hade åkte ner på golvet vid framsätena och sen glidit in under bodelsgolvet vid en brant uppförslutning. Maximal otur och ingen tur med ståltrådsfiskandet heller. Så körkortet fick vara kvar där för alltid 🙂

Vi tuffade vidare och tog ett lunchstopp vid Orewa recreation reserve playground. Caroline lagade mat och Elsa och Julius lekte så länge.

En liten förlovningsskålning (alkoholfritt)

Vi åkte sen och sov vid Marsden bay reserve freedom camping. Här var det väldigt mörkt på kvällen och det åkte förbi en hel del bilar som spelade hög musik rätt så länge. På morgonen var det väldigt dimmigt så man såg knappt att det var precis vid vattnet vi stod med bilen.

Tisdag 08:e oktober

Idag skulle vi åka lite längre, nämligen till Giant sand dunes (285km/4tim). Så vi började med ett stopp i Ruakaka beach playground. Elsa och Caroline lekte där ett tag medan jag (Julius) åkte runt kvarteret till andra sidan. Där fanns nämligen en dumpstation. Vi pausade såklart flera ggr. Första stopp blev en rastplats nära Gumdiggers park vid en sjö. Här gjorde vi mat och sen direkt vidare.

Sen vidare till Giant sand dunes. Här hyrde vi pulka och åkte, det var superkul! Det gled ganska bra men såklart inte alls som snö. Det är så häftigt när man tänker efter att två dagar tidigare hade vi vinterväder och minusgrader och sen direkt till t-shirt och shorts, otroligt!

När vi var klara vid sanddynerna åkte vi vidare för att se solnedgången vid Nya Zealands nordligaste punkt: Cape reinga lighthouse. Vilka vyer. Livet!!

Vi tillsammans mot allt (& Vilgot i magen).

Vi åkte tillbaka i ett par hundra meter där vi kommit ifrån för att svänga av mot campingen för natten: Tapotupotu campsite, som ligger fint nere vid vattnet med en vik som skyddar litegrann.

Onsdag 09:e oktober

Vaknade i Tapotupotu campsite till strålande väder. Den här dagen kände vi för att ta det ganska lugnt så vi puttrade iväg och handlade i Kaitaia. Efteråt åkte vi till en superfin camping Tauranga Bay holiday park och gjorde mat och lekte med Elsa på stranden, spelade spel och bara mös. Här var första gången vi använde våra utemöbler och markis. Supermysigt, speciellt med denna utsikt.

Torsdag 10:e oktober

Vi vaknade utvilade i Tauranga Bay holiday park, åt frukost och begav oss iväg mot första stoppet. Vi hade inte bestämt alls hur vi skulle göra sista dagarna utan tog allt lite som de kom beroende på hur mycket tid vi skulle ha kvar. Vi tog det väldigt lugnt, njöt av naturen och bara hade det så himla bra. Att få avsluta resan med sånt väder vi hade var så skönt. Vi började åka mot Manginangina Kauri Forest walk, men halvvägs dit inser Julius att han tappat sin förlovningsring. Vi fick åka tillbaka till Tauranga där ringen återfanns (husbilen) Vi bestämde oss för att ta lunchen där och leka lite i lekparken innan vi åkte igen.

Manginangina kauri Forest walk. Har fick man hålla sig på gångytorna och inte peta på någon växtlighet. Det är väldigt känsliga skogar och de har problem med parasiter som tar kål på träden. Elsa var jätteduktig på att inte röra när vi berättade att man inte får det.

Andra stoppet efteråt blev Rainbow falls. Här var det en skotvätt station med spritdusch för att inte ta med parasiter in i skogen.

Sista stoppet för dagen Waipu caves camping. Här kan man själv gå i häftiga grottor och se lysmaskar i Waipu caves

Vandringskängorna som vi hade köpt för resan var suveräna. Här gick vi i vatten nästan upp över skaften i flera minuter utan att bli blöta om fötterna. Treksta heter dom, någon Gore-tex modell som vi köpte på Stadium outlet för runt tusenlappen/paret. Dom var riktigt sköna, bra grepp i leran, andades bra och låg vikt.

Fredag 11:e oktober

Vaknade upp på Waipu caves camping, åt våran frukost och satte sikte mot våran sista camping. Två nätter i Piha camping ground och vi började med en otrolig solnedgång innan middag och läggdags.

Den här stranden vid Lion rock var känd för sin svarta sand. Sanden var väldigt mörk som kanske syns på några bilder men tittade man nära på sanden i handen glittrade den också väldigt mycket. Häftigt!

Vi gick en bit bort på stranden och hade en liten picknick. Här var första gången vi träffade på svenskar på våran resa. lite lustigt att det var precis i slutet av våran resa. Julius hörde ett gäng Norrmänn tidigare när vi campade i Waitomo.

Elsa värmde upp inför flygturen hem till Sverige igen

Lördag 12:e oktober

Denna morgon vandrade vi till ett vattenfall – Kitekite falls, vandringsleden dit började i närheten av campingen. Här hade dom också problem med parasiter så här var det tvättstation och till och med en vakt som såg till att man verkligen rengjorde skorna innan man gick in. Ordning ska det vara! Det var så vackert!

Elsa som vanligt letandes efter stenar att kasta i vattnet 🙂

Sen lekte vi och vandrade på stranden resten av dagen. Julius tog och gick upp för Lion rock också för att sen gå till husbilen på Piha campground.

Söndag 13:e oktober

Vi vakande igen på Piha campground och lekte i lekparken, tvättade och organiserade. Sedan åkte vi mot Arataki visitor center och gick Natural trail.

Inför sista natten bokade vi ett hotell/motell. För att kunna städa ur husbilen och organisera packningen i lugn och ro. Vi ville inte behöva stressa och kände att det skulle bli lite för krångligt med en 2,5 åring att organisera och städa husbilen på morgonen innan vi skulle lämna tillbaka den. Så det rekommenderas. Boendet hette Regal Residency och vi hade en Svit med stor säng som gick på 160 NZD. Skönt att ha utrymme för en gångs skull på en hel månad. Det var vi värda!

Det här är en resa som vi aldrig kommer att glömma. Nästan all text i det här inlägget är skrivet över ett år senare och så pass bra har allting satt sig i minnet. Det hade inte varit så att man hade kommit ihåg allt om resan inte hade varit något alldeles otroligt underbar!

Måndag den 14:e oktober

Då lämnade vi in husbilen och flygresan hemåt började. Tack Nya Zeeland du var magisk!!! Vi måste också tillägga att alla var så himla trevliga i Nya Zeeland. Det är ju sjukt mycket turister när det är säsong så man kan ju tro att folk skulle bli lite trötta på oss. Men inte för oss i alla fall.

[Edit]

Turn On Builder [Edit]